ThimBenner

den där benner säger:

jag ser att du har ny visningsbild

Thim - säger:

jag ser att du är offline?

den där benner säger:

aa

den där benner säger:

vill vara lite mystisk

Thim - säger:

okej

*tystnad*

Thim - säger:

när hade du tänkt häva offlinen?

Thim - säger:

de känns som om jag står i ett mörkt garage och pratar med någon som påstår sig heta "frank" och har en beige trenchcoat

Thim - säger:

och som vägrar avslöja sitt sanna jag

den där benner säger:

men det är ju så jag vill ha det. mystiskt

Thim - säger:

kanske att du står och puffar på en cigarett också

Thim - säger:

och avslöjar ytterst hemlig information

Thim - säger:

och handar over en mapp med otroligt hemligstämplade papper

*tystnad*

Det gick inte att ta emot filen hemligstämplat.rtf från den där benner.

den där benner säger:

nej, det här håller inte. jag går online

Thim - säger:

Bra(Y)

Nämen då funkade inte det där. Ett "välkommen tillbaka!" var man väl ändå förtjänt av?

Men det var man tydligen inte. I den här bloggen måste man tydligen videoblogga eller skriva nått jätteroligt för att få kommentarer. Roligt av er läsare. Jätteroligt. Jag skrattar på mig. Gråter av skratt.


//Benner

Okej, nu är jag tillbaka igen efter en helt bloggfri vecka på Möja. Ganska skönt faktiskt.

Nu fick jag det att låta som att den här bloggen är mitt heltidsjobb. Ett heltidsjobb som jag sliter med åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan, året runt och som jag just tagit en veckas välförtjänt semester ifrån. Så är det givetvis inte. Jag menade bara att det var ganska skönt att vara ett par dagar på Möja och ta det lugnt. Jag lever ju liksom ett väldigt häktiskt liv här hemma annars. Eller inte... Skit samma!

Idag ska jag i alla fall gå ut med mina kära små vänner David och Viktoria. Eller små och små... Dom är väl längre än mig båda två. Det spelar hur som helst ingen roll. Jag får kalla dom för små om jag vill.

Känner ni hur hela den här texten har utvecklat sig till någon slags inre monolog? En inre monolog där jag diskuterar saker fram och tillbaka med mig själv, och skriver ner varenda tanke?

Ganska kul. Eller inte. Jag tror inte det kommer bli särskilt intressant läsning.

Juste. Påskgodis är det äckligaste som finns. Jag brukar ibland lyckas plåga i mig ca. 10 procent av innehållet i äggen. Ibland...

Resten förklaras fullkomligt oätligt och slängs.

Hur som helst. Jag hade en poäng med det här inlägget här någonstans också. Det kan ha varit att jag ska ut ikväll. Jag är inte säker. Vi utgår från det och tackar för idag!


//Benner

Nu har han gjort det igen, den lilla jäveln... Gång på gång driver han mig till vansinne, och hans djävulskap tycks aldrig nå något slut. Jag vet att han gör allt bara för att jävlas. Det känner jag på mig. Jag vet det.

Alla dessa småsaker som görs bara för att få mig irriterad och upprörd. Det finns en ondskefull tanke bakom dem alla.

Det som idag fick droppen att rinna över var något fruktansvärt. Det värsta som finns. En ren jävla misshandel av det rum som vi i Sverige kallar för badrum, eller i vardagssnack för toalett.

Han har gjort det här tidigare och vet hur jag känner. Han vet hur upprörd jag blir. Såhär gör man bara inte.

Ser ni vad han har gjort? Han har satt toalettrullen åt fel håll...

Det är tur för lilla Robin att jag ska åka till Möja i ett antal dagar nu, för annars hade huvuden rullat när jag fått tag på honom.

Nu behöver jag er hjälp. Kan inte alla ni läsare som håller med mig om att det är förjävligt när någon sätter toarullen åt fel håll skriva en arg och gärna aggressiv kommentar här nere till Robin så kanske han lär sig?


//Benner

Varje år får jag problem på just den här dagen. Stora problem. Ni vet, riktigt pinsamma problem.

Det är nämligen så att min låtsaspappa och min lillasyster fyller år idag och imorgon. Problemet är att jag aldrig minns vem av dem som fyller år idag och vem som fyller år imorgon. Det är ju en aning pinsamt eftersom det är min egen familj.

Av den här anledningen räknar jag varje år ut att jag har två möjligheter. Antingen ringer jag mamma och frågar vem av dem det är som fyller år idag, eller så gamblar jag och ringer och grattar den av dem som svarar. (man brukar ju nämligen få den stora äran att svara i telefonen när man fyller år, eftersom det är många som ringer för att gratta)

Alternativ två är dock inte helt riskfritt. Någon av dem kan ju faktiskt svara i telefon trots att det inte är han/hon som fyller år, av den enkla anledningen att personen som verkligen fyller inte är hemma eller kanske är upptagen. Min lillasyster går t.ex. på toaletten väldigt ofta these days. Hon kan ju råka befinna sig där när jag ringer, varpå låtsaspappa svarar och jag vrålar "GRATTIS!". Därefter får jag ett kyligt: "jag fyller år imorgon...", och förödelsen är ett faktum.

Nej. Av den anledningen väljer jag alltid alternativ ett. Idag var inget undantag. Som vanligt skrattar mamma till när jag frågar, suckar djupt på sitt eget patenterade vis och informerar mig sedan om att det är min lillasyster som fyller år.

Javisst ja! Så är det förstås, tänker jag.

Därefter ringer jag upp min lillastsyster och grattar. När jag har grattat och hon har tackat säger jag "du trodde väl inte att jag skulle glömma dig va? Nej, din storebror, han, han har koll han...!", samtidigt som jag nickar instämmande för mig själv och känner att jag fan i mig är den bästa jävla storebrorsan i hela världen!


//Benner

Eftersom jag vet att många av er läsare är otroligt nyfikna på hur mitt och Thims liv ser ut, tänkte jag nu ge er en kort översikt av en helt vanlig skoldag för oss. En dag i Ju05 helt enkelt.

Vi börjar tidigt med att skriva Nationella prov. Vi skriver, av en "slump", i ett separat klassrum medan alla andra klasser skriver i aulan.

Efter att vi har skrivit prov har vi naturlektion. Vi går helhjärtat in för uppgiften och tar på oss forskar-rockar och forskar-brillor. Vi satsar ju faktiskt på MVG.

Eftersom vi går in så helhjärtat gör vi alla uppgifter på ett exemplariskt vis. Alla vill bidra med sitt. Här utforskare vi inälvor. (obs. känsliga läsare bör gå vidare till nästa bild, och låta bli att titta på denna)

Vi värnar om våra läroböcker och slår därför in dom i självhäftande plast. Vi vill ju hålla dom hela och fina.

Vi har mentorstid och får våra frånvarolappar. Dom är alltid fläckfria.

Under lektionerna håller vi oss väldigt tysta och lugna. Ibland om vi har något jätteviktigt att säga någon skickar vi dock ett diskret sms. För att inte störa liksom. Här t.ex. har Phillip skickat några sms med texten "Tja".

Sen är dagen slut och vi alla går glatt hem och studerar. Vi går dock till sängs tidigt eftersom "det är en dag imorgon också". En ny dag, fylld med nya äventyr och nya lärorika lektioner.

Några av bilderna är hämtade från 12juli.bilddagboken.se

Var det någon som såg Wallanderfilmen på fyran nyss? (Ni som svarade nej här kan vid snabbläsning gå direkt på stycke 3. Ni lär ändå inte tillföra så fruktansvärt mycket till debatten: "stockholmskans dominerande i filmbranschen". Eller nej förresten, läs ändå. Jag har oerhört bra synpunkter.)

I alla fall. Tänkte ni på att ungarna pratade skånska, men att deras föräldrar talade stockholmska? Skitkul, men inte så genomtänkt kanske...

För övrigt så talar ca. 95% av alla stockholmska i dom där filmerna, trots att det ska föreställa Ystad. Inte alls verklighetstroget tycker jag. Alla i filmerna borde prata grötig skånska, och så kan dom texta skiten istället. Skulle kännas mer verklighetsbaserat. Men det är kanske bara jag som stör mig på det där.

Juste! En sak till om filmen. Var det någon som la märke till att hon med fönen som luktar krabba var med i filmen? Ni vet, hon från Smala Sussie. Hon var klart bäst.

Hur som helst. Idag slogs portarna upp för den nya bloggen http://cheezballs.blogg.se/. Hjärnorna bakom den är Danne och Linnéa. Jag tror den kommer bli ruskigt bra. Kanske till och med så bra att den kan bli 2:a på min lista över favoritbloggar. Kanske kan den bli 2:a på er favoritblogglista också, om ni ger den en chans?

(För er som sitter där som frågetecken nu och funderar på vilken blogg som är ETTA på min favoritblogglista, så kan jag informera er om att ni läser den just nu. Vad trodde ni liksom?)


//Benner

ThimBenners första videoblogg-inlägg är ett faktum!
Nåja, så värst mycket "videoblogg" vet jag inte om det är, men det är ett tappert försök...?

Enjoy

Thim - säger:

amen nånting kan vi lägga in i bakgrunden. nån liten räka eller något, något som liksom poppar lite

benner säger:

aa vi får se

Thim - säger:

för i ärlighetens namn så har ja hellre en räka än playboy kaninen

benner säger:

vi får diskutera det på torsdagsmötet

benner säger:

aa, möjligt att vi kan byta ut playboykanien

benner säger:

är inte heller helt 100 på den, och har aldrig varit

Thim - säger:

njaaee inte jag heller

Thim - säger:

känner liksom inte att den har någon koppling till oss

benner säger:

nä

benner säger:

fixa nån snygg grej som vi kan byta ut den mot

Thim - säger:

lätt

benner säger:

bra

benner säger:

vill ha den på mitt skrivbord senast torsdag




Såhär går det till när man är chef...!

//Benner

Jag är på Möja, därav tystnaden. Jag är tillbaka imorgon (söndag) så då kommer det att hända grejer här.

Thim har förresten spännande planer på gång. Kanske kommer även han skoja till det lite imorgon? Vi får väl se, vi får väl se...


//Benner

Nu är jag och Danne vänner igen. Vi är till och med tajtare än någonsin. Tajtare än tajtast!

Från och med nu ska vi behandla varandra med respekt och värdighet.

By the way. Nej, Danne står inte på en pall. Han är bara avsevärt mycket längre än mig. Eller så är det jag som är avsevärt mycket kortare än honom... Det är en tolkningsfråga helt enkelt.


//Benner

Jag såg nyss att vår omtalade vän Danne ska börja blogga med Linnéa. Det här är inte bra. Jag misstänker att Danne nu kommer ta tillfället i akt och omedelbart slå tillbaka mot mig och mina bilder. Tänk om han klipper ihop falska bilder på mig nu? Det vore ju riktigt jävligt gjort av honom. Så gör man inte mot någon utan en riktigt, riktigt bra anledning... Så som jag hade.

I alla fall så ska jag nu vara man nog att stå upp för vad jag gjort. Visa lite stake så att säga. Jag är nämligen inte rädd för att Danne ska sprida illasinnade rykten om mig och göra sig rolig på min bekostnad. Jag är en man.

Danne, Danne, Danne. Min kära gamla vän.

Jag spred lite falska rykten om dig, men än sen?

Det var ju bara på skoj och det hoppas jag att du förstår.

Snälla, skriv inget ont om mig på bloggen, det kan skapa djupa sår.

Jag ber om ursäkt, då jag skäms för vad jag gjort.

Var nu en snäll person, mitt hjärta kan krossas så fort.

Låt oss vara vänner, dricka te och bara kramas.

Vi kan spela TV-spel, bada skum eller klä ut oss till bananer i pyjamas.

Låt vår vänskap kvarstå och kasta inte bort den genom att blogga massa trams.

Jag ska aldrig mer va elak, eftersom mitt hjärta blöder.

Snälla Daniel Engström, låt oss vara bröder.

Som sagt. Att stå upp för vad man gjort...


//Benner

Okej jag ska vara ärlig. Danne erbjöd faktiskt mig en nyckel till sitt lås idag. Jag kände bara att det var roligt att gå ett steg vidare och publicera barndomsbilden också. För att visa att jag menar allvar liksom.

Hur som helt. Nu kan vi i alla fall slå fast en sak; Hot och utpressning fungerar alltid!


//Benner

Tror ni jag fick någon extranyckel till Dannes skåp idag? Med tanke på att jag publicerar denna pinsamma barndomsbild på honom...


//Benner

Oj! Titta vad jag hittade för pinsam bild... Det är Danne när han tar ridlektioner i smyg. Det var pinsamt va Danne?

Risken finns att fler sådana här liknande bilder kommer dyka upp på bloggen. Mitt förslag är därför att du ger mig extranycken till ditt skåp. För säkerhets skull liksom.

Jag kan ju som sagt var inte garantera din säkerhet här på bloggen längre...



//Benner

Ryktet om Thim som spreds för några dagar sedan kom givetvis från mig. Tanken bakom det hela var självklart att få Thim att skriva lite. Visa att han lever liksom. Thim uppfattade det dock inte på det sättet. Ett argt "Va?", via kommentar fick duga. Hur som helst. Nu vet vi att han lever.

Igår skrev jag om Thims intressanta anledning till att inte komma till skolan. En annan som den senaste tiden har missat mycket tid i skolan är Danne. Hans "plugga hemifrån"-dagar, halvdagar och sovmornar blir allt fler. Idag kastade han in handduken vid lunchtid. "när går tågen? Jag måste fan åka till Södertälje" ska han enligt uppgifter från Thim ha sagt. Därefter var han borta.

Jag börjar nu på allvar oroa mig för Danne. När han började i klassen var han alert och motiverad, och varje gång han äntrade ett klassrum syntes det i blicken att han törstade efter utbildning. Den blicken är sedan länge borta, och Danne har de senaste åren sjunkit och blivit något av en slapp glidare.

Vi alla trodde att hans haffande av en flickvän skulle göra honom mer seriös och lycklig igen, men vi misstog oss. Visserligen har han blivit lyckligare, men hans seriositet slår vecka efter vecka nya bottenrekord. Jag skulle nog uppskatta hans närvaro under vårterminen till ca. 50%.

Okej. Både jag, Danne och Linnea vet att det finns en mer djupgående anledning till att jag nu smutskastar honom. Det handlar nog helt enkelt om svartsjuka. En svartsjuka över att LINNEA FICK EXTRANYCKELN TILL DANNES NYA LÅS OCH INTE JAG! Han skaffade det dessutom i smyg utan att informera mig...

Rättvisa ska skipas, huvuden ska rulla och krig ska utbryta. Jag SKA ha en extranyckel till Dannes skåp-lås!



//Benner

Jag har under mina dagar i livet hört en hel drös av konstiga förklaringar till varför folk inte kommit till skolan, men Thims förklaring via sms imorse tar fan i mig priset!

"Du, jag kan fan inte komma idag. Jag har INGA rena kalsonger!"


//Benner

Jag hörde igår rykten om att Thim tänker sluta blogga för Thimbenner.blogg.se. Enligt ryktena skulle Thim ha uttalat sig och sagt: "Benner är för aktiv i bloggen och tar för mycket space. Det räcker med att blogga 2-3 gånger i månaden enligt min åsikt. Därför har jag nu valt att kasta in handduken"

Jag hoppas verkligen att det bara är rykten...


//Benner

Jag har den senaste tiden börjat drömma skummare och skummare saker. Jag vet inte om det beror på att jag bara fått ännu livligare fantasi än tidigare, eller om drömmarna faktiskt försöker säga mig något. Här är ett kort litet urval på drömmar från den senaste veckan:

Dröm 1. Den börjar med att jag är på pappas jobb. Plötsligt sitter jag i pappas bil och kör race runt om i Södertälje mot pappas arbetskamrat. Arbetskamraten är en kvinna som jag aldrig tidigare sett på pappas jobb. Plötsligt möter jag en bil som kör mot trafiken i min körbana och vi krockar rejält. (Kom ihåg att det var mitt under racet och jag hade alltså väldigt hög fart)

Helt utan skavanker kliver jag ur bilen och försöker ringa 112. Det är dock helt omöjligt att ringa till 112, och istället kopplas jag till andra nummer. Bland annat till Thim. Han svarar och jag säger med otroligt otrevlig röst: "du får ursäkta, men det var verkligen inte dig jag ville prata med". Därefter lägger jag på i örat på honom.

Plötsligt befinner jag mig utanför Thims hus med några okända människor, och vi gör inbrott. Dock är en av Thims småsystrar hemma, och hon tvingar mig att kolla på videobandet från "The Ring". Det ringer på mig och jag får, precis som i filmen, höra "seven days". Därefter vaknar jag kallsvettig.

Dröm 2. Jag drömmer att jag sitter och kollar på film. Plötsligt är mitt filmsällskap borta, och istället sitter Angelo bredvid mig och vi spelar TV-spel. Något med bilar. Helt oförberett förvandlas min TV-spelskontroll till ett lasersvärd á la Star wars. Samma sak händer med Angelos kontroll och en häftig fäktningsduell utbryter i mitt lilla rum.

Dröm 3. Jag drömmer att jag är proffs i simning. Dock har jag en udda teknik. Jag har nämligen en sån jävla kraft i mina avhopp från startpallen, att jag hoppar hela vägen upp till taket, tar kraft och trycker ifrån med benen i taket och landar i andra änden av bassängen. På detta sätt vinner jag varje gång.

Så. Vad tror ni? Försöker mina drömmar säga mig något?
Jag kan tyvärr inte undgå att misstänka att det ligger ett lätt omedvetet hat till Thim bakom dröm nr. ett...


//Benner

Just nu sitter jag och "skriver" ett psykologiarbete om det humanistiska perspektivets förklaringsmodell. Smaka på det. Ta orden i munnen. Det humanistiska perspektivets förklaringsmodell. Tunga grejer.

I rummet intill sitter min låtsaskusin Timmy och spelar TV-spel. Han är helt inne i spelet. Så inne att han till och med sitter och skriker. Han blandar hysteriska glädjeskrik med gråtfyllda utbrott i ren förtvivlelse. Nyss lät det "JAAAAAAA! JAAAAAAA! JAG ÄR BÄST, JAG ÄR BÄST!", och jag hörde hur han verkligen studsade omkring i rummet i ren glädjeyra.

Detta i kombination med det knepiga ämnet gör att pluggandet går långsamt. Att jag dessutom sitter och skriver här istället för att skriva på mitt arbete förbättrar inte direkt saken.

Därför ska jag nu ta och skriva lite. Den kritvita A4 sidan med det svarta blinkande strecket har nu nämligen stått och väntat i ungefär åtta timmar...


//Benner

Mötet igår gick bra. Thim surade inte det minsta och vi kom fram till en hel del schysta idéer. Vi tror oss även ha löst det uppkommande "Holland-problemet". Mer om det en annan gång.

Under mötet satt jag och såg klurig ut och nickade menande åt allt som Thim sa. Jag tror inte Thim var medveten om det eftersom mötet utspelade sig framför varsin dator, men i alla fall. Det hör liksom till. Jag är nästan säker på att Thim uppträdde på samma vis.

Mötet var självklart sekretessbelagt och jag kan därför inte gå närmare in på vad som diskuterades. Istället får ni här en sammanfattning över intressanta händelser under veckans gång:

-Pappa har börjat odla skägg och är otroligt nöjd. Det är dock inte hans omgivning... Såväl Andrea som arbetskamrater och kompisar är skeptiska. Jag tar dock pappas parti och stöttar honom. Det är ju faktiskt min uppgift som hans son. Dessutom tycker jag att han ser hård ut i skägg.

-Danne klev igår morse in i klassrummet och såg otroligt snygg ut. Han utstrålade en sällan skådad sexighet och gav självsäkra leenden till alla i klassen. Det går bra för den killen just nu!

-Denise fick tillåtelse att använda material från Thimbenner.blogg.se till ett projekt. Jag tror det kan bli ett mycket lukrativt avtal för båda parter.

-Samma Denise blandar ihop mig med någon annan som hon berättat massvis med saker för. Sedan säger hon saker i stil med "amen imorn ska jag ju göra blablabla du vet, som jag berättade". Jag sitter som ett frågetecken. Därefter blir hon arg och jag får höra att jag är en ouppmärksam lyssnare och att hon visst har berättat. Detta upprepar sig ett par gånger dagligen.

-Thim berättade idag att han skulle åka och prata med vaktmästaren på trädgårdsstadskolan eftersom han ska jobba där imorgon. Eftersom det är lördag imorgon ifrågasatte jag vad han skulle göra där. "Jag ska jobba sa jag ju?!" sa Thim och dumförklarade mig fullständigt. Även han tyckte väl att jag var en ouppmärksam lyssnare i detta läge.

Jag struntade i att fråga vidare och accepterade istället faktumet att han skulle till en skola och arbeta på en lördag, trots att det inte kommer finnas några barn där.

-Pappa skrev ett sms med texten "du är kung, faaan vilken bra kille du är", helt utan anledning. Jag tog till mig hans ord. Jag misstänker att jag åter har erövrat tronen som familjens favorit-son.


//Benner

Ikväll ska jag och Thim diskutera bloggens framtid. Jag smsade honom nyss och skrev: "Har lite nya bloggidéer. Vi diskuterar dem ikväll på torsdagsmötet". På så vis lät jag spontan och fick dessutom "torsdagsmötet" att låta fullkomligt naturligt, även fast vi aldrig har haft något sådant.

Thim har fortfarande inte svarat. Detta kommer leda till att jag snart skickar iväg ett ursinnigt sms till Thim, där jag starkt ifrågasätter hans vilja att bedriva den här bloggen på ett snyggt sätt. Jag kommer alldeles tveklöst ha med ett antal svordomar och könsord i smset, i syfte att provocera och för att få mig själv att framstå som överhuvudet här på bloggen. Thim kommer bli sur.

Därefter kommer jag få öppna Thimbenner.blogg.se:s första torsdagsmöte med att fjäska och smöra för Thim i hopp om att få förlåtelse innan vi kan dra igång. Annars kommer han ju uppföra sig grinigt och vara starkt kritisk till alla mina kreativa idéer och därmed kommer allt rinna ut i sanden. Typiskt Thim, att vara överkänslig och långsint.

När jag väl fått Thims förlåtelse kommer jag nu dessutom tvingas förklara detta påhopp, och en ny salva av fjäskande harrang kommer ösas ut från min mun.

Med tanke på allt mitt fjäskande kan man faktiskt fråga sig vem som egentligen är överhuvudet här på bloggen... Fjäsk-Benner eller Ta-emot-beröm-Thim?


//Benner

För några dagar sedan började min rakapparat låta konstigt. Jag vart först lite rädd. Satte på den, hoppade till av lätet och stängde av. Jag upprepade detta tre-fyra gånger. Varje gång med de lilla hoppet.

Till slut sket jag i ljudet och rakade ändå. Jag tyckte mig då uppleva att rakningen kändes något mer nära och komfortabel, som man uttrycker det på rakningsspråk. Jag gillade resultatet. Det var nästan som om rakapparaten var trimmad.

Nu i efterhand tycker jag även att jag möjligtvis har fått lite, lite, lite bättre skäggväxt. Men jag kan ha fel.

Jag funderar nu på att försöka trimma den ännu mer. Kanske plocka isär den i molekyler och sätta ihop den igen. Ni vet, det är så man gör med rakapparater.

Så var beredda. Lagom till Holland om en månad kommer jag ha samma skäggväxt som herr Phillip Hanna! (haha)


// Benner

Börjar inte ni också bli otroligt jävla trötta på det här?

Kan inte media sluta bevaka varje steg som Peter tar, och bara låta honom spela om han nu känner för det? Jag menar, vi har fått rapporteringar varje timme de senaste tre månaderna om varje beslut som Forsberg tagit och "tagit"...

Det känns liksom som att ämnet "Peter Forsbergs comeback" är större än allt annat som händer i hela jävla världen just nu enligt aftonbladet.


//Benner

Igår kväll såg jag "No country for old men". Med tanke på att den mottagit en del Oscarsstatyetter hade jag höga förväntningar. Faktum är att den trots mina höga förväntningar inte gjorde mig besviken. Den var helt enkelt bra.

Visst, den var lite svår att hänga med i där på slutet, men filmer som vinner priser ska ju vara precis så. Småskumma liksom.

De enda tråkiga var att jag visste att huvudpersonen skulle dö, eftersom jag läst det i Schulmanbloggen. Det vart liksom inte lika oväntat som det säkert skulle ha blivit annars...

Nu vet förresten ni också vad som händer! Men, men. Jag tyckte bara att vi alla skulle se den under samma omständigheter. :)


//Benner

Idag har jag städat mitt rum. När jag säger städat så menar jag verkligen STÄDAT, med dammtorkning och hela paketet. Alltså inte någon latmask-dammsugning av rummets centrala delar.

Efter städningen somnade jag på soffan framför teven. Troligtvis p.g.a. utmattning efter all ansträngning.

Nu kan jag bara luta mig tillbaka och njuta över hur duktig jag har varit. Under resten av veckan ska jag inte känna någon ångest över att jag inte har pluggat. Så fort tanken om varför jag inte har pluggat slår mig ska jag nämligen bara le, luta mig tillbaka i stolen och med min mest belåtna stämma säga: "äh, jag har ju inte haft tid. Jag har ju städat!"


//Benner

Idag fyller Robin 15 år. Eftersom han har uppfört sig som Djävulen själv mot mig den senaste tiden övervägde jag att inte ge honom någon present. Jag är dock för godhjärtad för att göra så.

Robin fick därför två trisslotter och ett paket kondomer. (han fyller ju trots allt 15 och blir därmed byxmyndig)

För att krydda lite extra skrev jag också ett rim på paketet:

"Nu är du 15 och då får det ske.

Använd dom här, så blir två inte tre..."

Andrea gillade det INTE och Robin själv vart kanske lite smågenerad. Men det var ju faktiskt lite av syftet med det hela.

När Thim fick nys om detta uppstod en vild diskussion. Han tyckte nämligen att sista meningen på rimmet borde gå: "använd dom här så inte två blir tre". Jag kände mig i det läget överlägsen som rimmare, eftersom att Thims mening inte skulle klingat lika bra, vilket jag informerade honom om. "Det handlar om rytmen i rimmet" sa jag proffsigt.

Thim höll inte med. Han tyckte min variant var grammatiskt fel. Man kan ju inte säga "Jag Niklas heter" upprepade han åtskilliga gånger.

Jag hävdade att det inte var samma sak, och att man visst kan skriva så som jag skrev när det gäller rim, det handlar ju om att få det att låta bra. Jag hävdade även att hans variant på slutmeningen kändes kort och huggig.

Vår diskussion fortsatte. Efter tio minuters oavbruten debatt fick jag nog.

"benner säger:

snart blockar jag dig din tjatiga jävel"

Thim gav mig ett "hahaha" och sen dog konversationen. Vi har inte pratat sen dess. Jag tror det kan bli en fåordig dag i skolan imorgon, oss emellan.


//Benner

Igår var det filmkväll igen. Den här gånger var vi alla på plats! Eller ja, alla och alla... jag, Denise och Robban. Vi är ju inte fler.

Filmkvällen höll på fram till kl. 6 på morgonen, då vi alla somnade i Robbans bäddsoffa. Dessförinnan hade vi även hunnit med ett besök på donken där jag bland annat stötte på min goda vän och klasskamrat Phillip och hans vänner.

När jag och Denise hade somnat tog Robban sig friheten att ta det enda täcket vi hade och gå och lägga sig i sin säng. Eftersom Denise hade snott åt sig överkastet och använt de som täcke vart jag nu helt utan. Då Robban, som pricken över i:et, hade öppnat fönstret på vid gavel vart det ohyggligt kallt i rummet. Robban nekade dock och hävdade att han måste ha öppnat de i sömnen...

Hur som helst. Via ren överlevnadsinstinkt lyckades jag riva åt mig ett lakan, som jag med darrande händer lyckades lägga runt min arma lilla kropp samtidigt som jag gav Robban och hans duntäcke hatiska blickar.

Efter ungefär en timme upptäcker dock Denise hur jag ligger och fryser. (Det var säkert mina huttrande tänder som väckte henne)

Hon skrattar åt mig och delar sedan med sig av sitt överkast. Hon är en snäll människa hon. Det var nog denna vänliga gest som fick mig att överleva natten!


//Benner