Dom två vännerna och kokosnöten
Kul. Jättekul hörrni. Fruktansvärt kul att ni inte kunde ge oss ett endaste namnförslag. Den lilla kokosnöten mår verkligen fenomenalt bra av att känna sig så obetydelsefull och o-omtyckt. Det gjorde ni bra.
Jag gissar på att han sitter där hemma hos Thim just i denna stund, med hagelgeväret intryckt i sin lilla, lilla mun. Ready to pull the trigger, så att säga. Blåsa bort det där hårda och håriga skalet och förvandla det till små, små molekyler. Det kan ni ha på era förbannade samveten!
Hur som helst. Idag har jag, Thim och den lilla kokosnöten haft mysdag. Vi har käkat pizza och hamburgare, kollat på fotboll och Batman och bara haft det allmänt mysigt.
När vi såg Batman så var jag Batman, Thim var Jokern och kokosnöten var Alfred. Vi kände att Alfred passade hans stil bäst. Sådär fruktansvärt harmlös liksom. Ställer alltid upp.
Kokosnöten själv sa inte speciellt mycket. Jag gissar på att han bara accepterade att vi valde person åt honom. Han var glad bara av att få vara med. Så oerhört lycklig för det lilla här i livet. Det är det vi gillar med honom.
Då och då tog vi upp honom och skakade honom mjukt men aggressivt vid örat. Vi hörde hur hans flytande innehåll skvätte omkring inom honom. Jag misstänker att det är hans sätt att kommunicera på. Att göra sig hörd.
Nu är jag i alla fall hemma igen och kokosnöten är kvar hos Thim. Jag tror vi ska köra delad vårdnad av honom, varannan vecka sådär. Det är inte bestämt än.
Thim brukar dock vara ganska medgörlig i dom här lägena och sätter inte massa käppar i hjulen under förhandlingarna. Han förstår nog att kokosnöten är min polare också och att jag hyser starka faderliga känslor för den lilla krabaten.
//Benner
