Världens skönaste pressbyråkille och en stark upplevelse
Idag var jag och Faik i stan för att inhandla lite kläder inför kvällens skiva. Det gick helt okej.
På hemvägen gick Faik förbi pressbyrån för att betala av sina trängselskattavgifter. Faik berättade vilket registreringsnummer han har på bilen och sitt namn och tog därefter upp ett par tjugolappar i väntan på vad killen i kassan skulle säga. Killen i kassan kollar på skärmen, säger "aa det stämmer", tittar ner på skärmen igen och säger därefter "det blir 1900 kronor då".
Både Faik och jag stelnade till. ETTTUSENNOIHUNDRAN KRONOR!
Faik säger sitt registreringsnummer igen för att kontrollera att killen i kassan verkligen slagit in rätt.
"Japp, det stämmer", säger killen i kassan och börjar nu bli lite otålig. Han rör dock inte en min. "som sagt, 1900 kronor tack".
Faik är helt förstörd och jag är i chocktillstånd. Hur fan har han lyckats med detta? Efter ännu en kontroll av registreringsnumret ger vi upp och Faik säger att han betalar en annan gång.
När vi börjar gå bortåt spricker dock killen i kassan upp i ett garv och informerar oss om att han bara driver. "haha, det blir 40 kronor".
Både Faik och jag börjar skratta och Faik pustar ut. Den här killen har ju humor.
Vår nya polare i kassan berättar nu hur kul det är att driva på det här sättet med gamla tanter. "Ofta är det deras söner som har använt bilen, så tanterna blir alldeles förstörda när jag säger 1900 kr. Skit kul!"
Jag och Faik lämnar pressbyrån bakom oss och styr med ett leende på läpparna stegen mot tåget. Vi känner båda att detta var den skönaste, kallaste och osvennigaste pressbyråkillen vi någonsin stött på. Framför allt den kallaste. Han rörde liksom inte en min under sitt lilla spratt.
Btw. Som om det inte vore nog med att vi träffade denna sköna snubbe i pressbyrån så är jag nästan säker på att vi även stötte på Siggi Jonsson utanför MQ i gallerian. Jag är säker till 99,9%. Jag menar, det kan ju ha varit någon som var fruktansvärt, fruktansvärt lik honom. Då menar jag verkligen fruktansvärt lik. Men det tror jag inte. Det var han.
Det var mäktigt. Riktigt mäktigt. En av de största upplevelserna i mitt liv. Då ska vi ändå tänka på att jag har stött på ganska många kändisar i mina dar.
Nu när jag har träffat honom kommer kanske till och med David få lite respekt för mig. Kanske.
//Benner
