Halkbana, snorungar och en hittad sving!
Nu var det ett tag sedan jag senast gjorde mig hörd. Den långa tystnaden beror helt enkelt på ett beroende av spelet football manager som slukat all min tid. Ett tag var jag påväg att söka hjälp men jag har nu lyckats komma över mitt beroende någurlunda på egen hand. Skönt.
Igår gjorde jag och Jocke halkbanan. Riktigt roligt! Eller "lärorikt" som Jocke lite finkänsligt beskrev de som.
På tunnelbanan på hemvägen hade vi oturen att hamna vid raden brevid två snorungar till gnagare i yngre "pungfjuns-åldern". Pojkarna satt och pratade om hur de skulle ta in bengaler till nästa match, hur "osmarta" djurgårdarna var som inte hade massa bengaler och hur den ena skulle åka och spöa en kille. Dessutom pratade dom om hur de dragit igång klacken hela tiden och om hur black army endast bestod av små snorungar. Till råge på allt såg dom min djurgårn-tröja och pratade skit om dif som om de sökte bråk. Den ena talade även mad kraftig invandrarbrytning fast de båda var så mycke Svensson man kan bli.
Beteendet dessa små nyblivna tonåringar visar upp gör att man inte vet om man ska skratta eller gråta.. Jag och Jocke valde dock att skratta högt.
För det första: Man är inte "osmart" när man inte har massa bengaler, snarare smart eftersom de kostar klubben en jävla massa pengar.
För det andra: Om de tycker black army består av "snorungar", vad ser de då sig själva som?
För det tredje finns det inget jag hatar mer än små äckelungar som ska leka så jävla tuffa. Att de dessutom LEKER invandrare gör bara dessa patetiska fjunläppar om möjligt ännu mer pinsamma!
Punkt.
Idag har jag för övrigt klippt mig för att bli stilig inför skolstarten imorn. Känns bra.
Idag var även dagen då jag hittade golfsvingen som jag tappade för några veckor sedan! Efter 30 minuter med min tränare satt de som en smäck igen, och läget ser klart positivt ut inför helgens tävling i Hudiksvall.
Efter ett par kritiska veckor där jag bortsett från min hole in one inte har presterat ett skvatt, känner jag nu att vändpunkten är nära.
Jag misstänker att man nu kommer kunna dra paralleler med mitt spel till den praktfulle Woody Austin som min och Jockes nyblivne idol Erik Franzén så berömmer.
Jag misstänker att ni icke-golfintresserade läsare inte förstod någonting av den sista meningen, men de kan jag leva med.
Puss och kram!
//Benner
Igår gjorde jag och Jocke halkbanan. Riktigt roligt! Eller "lärorikt" som Jocke lite finkänsligt beskrev de som.
På tunnelbanan på hemvägen hade vi oturen att hamna vid raden brevid två snorungar till gnagare i yngre "pungfjuns-åldern". Pojkarna satt och pratade om hur de skulle ta in bengaler till nästa match, hur "osmarta" djurgårdarna var som inte hade massa bengaler och hur den ena skulle åka och spöa en kille. Dessutom pratade dom om hur de dragit igång klacken hela tiden och om hur black army endast bestod av små snorungar. Till råge på allt såg dom min djurgårn-tröja och pratade skit om dif som om de sökte bråk. Den ena talade även mad kraftig invandrarbrytning fast de båda var så mycke Svensson man kan bli.
Beteendet dessa små nyblivna tonåringar visar upp gör att man inte vet om man ska skratta eller gråta.. Jag och Jocke valde dock att skratta högt.
För det första: Man är inte "osmart" när man inte har massa bengaler, snarare smart eftersom de kostar klubben en jävla massa pengar.
För det andra: Om de tycker black army består av "snorungar", vad ser de då sig själva som?
För det tredje finns det inget jag hatar mer än små äckelungar som ska leka så jävla tuffa. Att de dessutom LEKER invandrare gör bara dessa patetiska fjunläppar om möjligt ännu mer pinsamma!
Punkt.
Idag har jag för övrigt klippt mig för att bli stilig inför skolstarten imorn. Känns bra.
Idag var även dagen då jag hittade golfsvingen som jag tappade för några veckor sedan! Efter 30 minuter med min tränare satt de som en smäck igen, och läget ser klart positivt ut inför helgens tävling i Hudiksvall.
Efter ett par kritiska veckor där jag bortsett från min hole in one inte har presterat ett skvatt, känner jag nu att vändpunkten är nära.
Jag misstänker att man nu kommer kunna dra paralleler med mitt spel till den praktfulle Woody Austin som min och Jockes nyblivne idol Erik Franzén så berömmer.
Jag misstänker att ni icke-golfintresserade läsare inte förstod någonting av den sista meningen, men de kan jag leva med.
Puss och kram!
//Benner
Kommentarer
Trackback
